Gråt och tandagnisslan

Vad ska det bli nu då?

Jo, ni ska ut på äventyr

och se vida världen. Detta är vad vi får trösta oss med.

Men! Den är kall, hård, tyst

och bara 10 cm. hög Värsta dagen har nu kommit.

Jag säger bara det: Ve och fasa

vad jobbigt det var att se dem

rulla iväg. Vad ska vi nu göra

om dagarna? Jo, vi ska städa och

tvätta. Om vi kan koncentrera

oss på så oviktiga göromål.

Och hur ska vi komma upp på

morgonen, då vi inte hör någon

klagosång från kvintetten, medan

det fortfarande är nattsvart ute.

Undrar just om jag kan hålla mig

från att åka till Erica redan i morgon.

Nu får bloggen vila tills jag kommer

hem igen med Usah, Alexej och en

bunt foton.Jag kommer att lägga in

bilder från de sista dagarna med

valparna senare.

Sista dagen med gänget, del 2

Vill du ha en puss?Aaaron luktar ju såå gott.Se på den för stora "kostymen"

på baken. Andra får en lång puss. Puss på dig, Alice Vi vill inte åka. Jag vill inte släppa iväg er, mina

hjärtegryn. Vad finns det här under, tro?Blivande spårhundar, minnsan. En, två, tre. Det saknas två telningar. Jag fryser! Nu har den alltså kommit.

Sista natten med A-femman.

Sängen får nog stå orörd inatt,

för jag kryper helst ihop med

änglarna på pläden i hagen.

Undrar om jag får plats i kojan,

så jag får snusa på de som krypit

in där. Usch, vad jag våndas för

morgondagen, då jag måste se dem

åka iväg med någon annan.

Visst, jag förstår att de måste gå

vidare i livet. Men inte än.

Ordspråket lyder ju som följer:

Man har bara sina barn till låns.

Idag har herrn i huset nynnat på

melodin Om jag hade pengar.

När jag undrade varför, fick jag till

svar att alla valparna skulle bli kvar.

Han som ingen mer hund skulle ha
efter förra. Och förra. Och förra.

Sista dagen med gänget, del 1

Alexej får en tryckare på nosen Aaron får en kindpuss
Alice luktar så gott Andra tar sig en smakbit av hakan

Pusskalas med AquiposVad ser du, mamma? Släpp fångarna loss Mm. Luktar mat
Hur får man upp dörren? Något tuggmotsånd i den här? Den SKA ner Lejontämjartrion

Uteliv på Backsveden

Det är mat som gäller för somliga. Var är vi?

Sitt inte bara där. Lek med mig!

Rör på benen, ungar. Idag fick A-femman känna på

gräs för första gången. Usch,

så äckligt, men spännande,

tycks de tänka. Det blev inte

lång stund, då det är minusgrader

och blött ute. Gissa att det gick fort

att komma in, då vi lockade på

dem. Efter det var det fem slagna

hjältar som snabbt somnade i mamma

Usah`s trygga "famn".

Låt mig presentera:

AquiposAndra AaronAlexej Alice Blivande matte Jenny`s knä känns

tryggt, tycker Alexej Alexej och hans blivande husse, Johan

kollar in varandra. På honom, grabbar!Puss på dig lilla valp.Nu har det varit en dag med full

aktivetet igen. Börjar dagen som

tidigare med inkallningsövning osv.

Sen rullar det på. Nu vet de små

hjärtkniparna vad som är på gång,

när de kommer ut från hagen på

morgonen. De springer nästan före

mig till köket, medans de slirar i

kurvorna. Så kul att se deras iver att

komma först. För att inte tala om

deras bråttska att smaka på besökare

som kommer in. Alla vill de vara först.

Och besök har de haft varje dag nu.

På söndagen kom det två att undersöka.

Det var Alexej`s blivande husse och

matte. Nästa dag kom det två nya att busa

med och bita i. Och idag kom det först två

stycken och strax därefter två till. Då blev

det lite`"sjåigt" för småttingarna att hinna

med att bita och dra i alla skor, byxor tröjor,

ingrar och tår. Det hanns med en hel del

mys och gos i famnen också. Usah själv var

salig att ha så många som klappade om hen-

ne och tyckte att hon fått fina bäbbar.

Favisen för henne var nog hennes kamplek-

kompis. Gissa att det var trötta små valpar

som knoppade in då besökarna gått. Hop-

pas bara tröttheten håller i sig i natt.

Själv kommer jag nog ligga vaken med

separationsångest, för snart ska Usah

och valpar till Erica. Själv blir jag hemma

ett par dagar för att göra lite nytta. Usch,

vad jag kommer sakna alla sex älsklingar.
Ingen kan väl sköta om dem så bra som jag.

Eller? Sen åker jag till dem för en sista ljuv-
lig vecka med dem. Vilken tur att Alexej föl-

er med tillbaka hem innan han åker till
sitt nya hem. Då får ju jag en avväjningsvecka.
Det behövs säkert.

Valpar med leklust

Bra bordsskick? Absolut!

Finns det kansk mer mat här? Hej du, däruppe. Vem vinner?Den här är min!Om jag petar till den,

så rullar den kanske iväg?

Ska jag, eller?Apporteringsövning. Det

ska börjas i tid. Vad är detta? Vem hinner först? Är detta något ätbart? En kall och hård kudde stör inte en trött valp.Dags att krypa till kojs. Nu är det fullt upp nästan hela dagarna.

Vi börjar dagen med inkallningsövning

från valphagen i ena ändan av lägenheten

ända ut i köket i den andra ändan. Med viss-

lingar, glada lockrop och matskålen i högsta

hugg, så går det galant. Oj, vad bråttom de har.

En liten kisspaus på vägen blir det ju, men så blir

det när man väcker små valpar och ska ha dem

med till maten utan att låta dem ha sina toa-

lettbestyr först. Sen är det full fart en stund. Valpar-

na leker och härjar och jag kryper runt med

trasa och papper, så inte HELA köksgolvet får ny

yta. Sen sovs det en lång stund, så börjas det om

från början. Inkallningsövning, mat lek och bus.

Däremellan kommer det besök också. Och då är det

fler att smaka på och bita i hälsenorna. Så gissa om

gosakerna är nöjda till kvällen. Då tycker de nog att

det är ganska skönt att komma till hagen, för där finns

det tidningar att riva i remsor och släpa runt. Dessutom

står den mysiga kojan där, som det är så skönt att krypa

in i för en tupplur.